Sida vid sida

Ja, men gå ut och demonstrera imorgon då. Vad är det nu ni stackare måste stå ut med? Sänkt a-kassa, sänkt skatt, minskad ersättning, försämrad jämställdhet, ökade klassklyftor, ett manspatriarkalt samhälle och ett borgerligt Sverige.

Det där med klasskillnader är väl ett himla roligt samtalsämne, hur många torgmöten kommer fokusera på det imorgon? Ja, men vi delar in nio miljoner människor i tre olika grupper beroende på hur mycket de tjänar och sedan ser vi vilka som gynnas mest av en borgaraspolitik. Joo, de rika. Det är en skam att man gynnar överklassen i dagens Sverige. Förmögenhetsskatten är borttagen, vi straffar de inte för att de har pengar - vart är vi på väg? Ett samhälle där man inte straffas om man har pengar måste ju givetvis innebära att de fattiga missgynnas rejält!

Gå iväg, dra till Nordkorea eller vad som helst. Sverige har ingen överklass. Man kan inte tjäna ihop en förmögenhet på sitt arbete, det går inte här. När du jobbar för att få lite extra i plånboken belönas du med mer skatt. Du äger inte din egen arbetskraft, det gör staten. Kom hem när du är liten och berätta att du fått MVG på senaste provet så belönar din mamma dig med att brista ut i ett "men så kul för dig, då får du halverad veckopeng" - det är exakt samma sak.

Och vad är det för tankegångar där man tar det som en självklarhet att de med mindre pengar missgynnas om de med mer gynnas? Det finns ingen logik i att "de fattiga" skulle ha det bättre bara för att staten äger mer pengar.

Och sedan jämställdheten! "Ja, ni vill ju bara förtrycka kvinnor". Självklart är det exakt vad jag vill. Hälften av befolkningen klarar ingenting, därför är det så hemskt bra med vänsterns politik som gynnar den hälften när företag ska tvingas gå efter kön istället för kompetens. Eller hur var det nu? Kvinnor kan och tjejer kan, därför ska politiker lägga sig i deras framtida anställningar?'

Kan inte människor bestämma över sina egna liv är det en självklarhet att ni går ut och demonstrerar imorgon. Ge tillbaka mer makt åt politikerna så människor slipper göra sina egna val!

Kung Carl XVI Gustaf

Jag är väl en sådan där obotlig rojalist. Men rätt liberal i övrigt.

Skatt, skatt, skatt, skatt

"Åh, nej, sänker man skatterna kommer man bli tvungen att betala för skola, vård och omsorg själv"
http://www.sverige.se/sverige/templates/OrgTypePage____9642.aspx

Visst, 250 statliga myndigheter är ju absolut ingenting man skulle kunna spara pengar på.

• Statens konstråd - allvarligt, vad har staten med konst att göra?
• Medelhavsmuseet - vad har Medelhavet här att göra?
• Statens musiksamlingar - upp till kamp, seriöst
• Nämnden för hemslöjdsfrågor - "det är solidariskt att betala skatt"
• Nordiska Afrikainsitutet - de kunde väl åtminstone dölja fånigheterna med ett bättre namn?
• Presstödsnämnden - om ingen läser tidningarna, vad är då vitsen?
• Sida - "Jooo, men lite mer pengar ska väl diktatorn ha?"
• Svenska filminstitutet - !
• Sveriges författarfond - säljer inte dina böcker kan du väl överväga en annan karriär, snälla
• Alkoholkommittén - "ni borde inte dricka så"
• Statens biografbyrå - !
• Fonden för fukt- och mögelskador - öhm
• Granskningsnämnden för radio och TV- "hej, ni gjorde fel - det var det"
• Statens järnvägar - "kan ni tänka er, det snöar faktiskt varje år!"
• Handelsflottans kultur- och fritidsråd - nej.
• Stängselnämnden - Stängselnämnden prövar frågor om stängsel utmed järnväg enligt lagen om stängselskyldighet

Och nu har jag inte ens varit det minsta radikal. Det finns för övrigt tre olika myndigheter för samer. Skulle det vara lösningen på samernas problem? Några trögstyrda och dyra myndigheter?

Skola, vård och omsorg står för mindre än en tredjedel av alla de skattepengar staten tar in.

Deg med dans och sång

Det finns flertalet självklara anledningar till att jag valde samhällsvetenskapliga programmet och det finns flertalet självklara anledningar till varför jag tycker det är en självklarhet att kvinnor inte har som krav i livet att vara hemmafruar.

En av de inte alltför uppenbara anledningarna är dock att jag är allmänt kass på att laga mat. Kan inte jag satsa på en teoretisk karriär skulle mitt liv förmodligen avslutas antingen med en hjärtinfarkt efter överkonsumtion av snabbmat eller på grund av svält efter ingen konsumtion alls. I samband med detta förklaras också det faktum att jag aldrig skulle lyckas med att vara hemmafru.

Men idag gällde det. Imorgon är det temadag och folk verkar ha fått en fling på att det är obligatoriskt med fika i och med att en uppgift ska lösas - därför ska vi alla i min grupp bidra med fika och promenaden till närmsta affär var inte lockande. Så idag var det bakning som stod på schemat och i mina planer ingick rulltårta.

Min mormor som började hålla en liten konversation med sig själv sade något om att jag åtminstone borde lyckas med tanke på att mamma är duktig.

Och i kombination med dans och sång, började jag baka. Och ja, jag har slutat bry mig om vad grannarna som ser rakt in genom vårt fönster ska tänka när de ser mina moves, mitt rykte som seriös är relativt försvunnet här i trakterna.

För att komma till det någorlunda väsentliga, jag lyckades göra två rulltårtor - utan en enda tabbe. Jordgubbssylt blandat med hallonsylt räknas inte som en tabbe i detta fall.

"Jag tycker om att läsa din blogg. Man får känslan av att du råder över ett flummigt kaos, du har förmågan att backa ett steg och betrakta det som händer utan att direkt fängslas av det - du är fri. Även inlägg som kan verka opolitiska har en tendens att reflexmässigt rycka till och hävda individens rätt till frihet."

- Alfred

Sådana kommentarer som får en att inse att mitt beroende av bloggar inte är helt bortkastat. En timmes bloggkonsumtion om dagen verkar löna sig.

Det exotiska norr

Det tar en vecka för mig att lyckas skapa mig tid för att sammanfatta en helg. Vet inte riktigt hur man ska analysera det.

Det exotiska storledningsforumet var alltså det tänkta ämnet. Och i ärlighetens namn, det jag är absolut mest stolt över från den helgen är min prestation på dansgolvet när jag lyckades sprida min can can till alla - alla ska med.

Självklart innebär resor tidigare uppgång än nödvändigt och under fredagen gick jag upp tidigare än jag gick och lade mig på lördagen. Trots att resan innebar ett konstant förtryckande av det fnitter som kom med som bihang till den tidiga uppgången fortlöpte den.

Utan att ägna sig åt sömngivande namndroppande kan man konstatera att helgens talare var intressanta och bra.

Det blev inte mer än en snabb vändning på dansgolvet där inte ens en hel julgran avslutades. Dock genomfördes, som redan nämnt, en can can av bästa kvalitet. När den låten var avklarad innebar nästa ett tåg utan rytm. Då lördagskvällen övergick till natt och reglerandet av musiken på dansgolvet blev verklighet fick Pirita idén att vårt hotellrum var öppet för alla. Någon fick för sig att poker var en rolig sysselsättning. Straffpoker, skulle vara det ultimata. Jag kan inte spela poker men hade vissa svårigheter med att demonstrativt lämna rummet med tanke på att det var mitt. Jag lyckades inte genomföra alltför bra resultat.

När klockan var sju ansågs det vara trevligt med nattsömn. Dagens pass började för övrigt 10.00.

http://www.jagkansjalv.se

Att inte glömma

Egentligen var tanken att jag inte skulle skriva ett nytt inlägg innan jag resumerat helgen - som verkligen kräver resumering. Men nu blev det ändrade planer.

Det finns vissa sammanhang då jag går emot en massa av det jag förespråkar. I detta fall är det internationella ungdomsutbytet som delvis betalas med skattepengar. Men nej, skattepengarna används i det här fallet till något som verkligen gynnar framtiden då de verkar emot rasism och intolerans.

Tillbaka till vad som gjorde mig upprörd, varför är inte Danmark med? Jag blir nästan tårögd, det var i en dansk jag fann förra årets bästa vän. Det här innebär att jag förmodligen aldrig mer kommer träffa Ksenia - någonsin. Att träffa människor, umgås med dem, prata och knyta band, gråta när man säger hej då - kan det bara försvinna? Ska den delen av mitt liv ha begränsats till en vecka? Ska den veckan ha gjort sitt och nu bara vara ett minne? Mitt livs bästa tid.

Hur behåller man kontakten med någon man aldrig träffar? Hur kommer man ihåg? Det som aldrig borde få suddas ut, tonar bort. Nej, jag ska vara optimist. Minnen försvinner aldrig. "Är det fruktkött i juicen eller svalde jag precis en fluga?" Händelser som denna sätter sådana spår som formar en som person, det kan aldrig försvinna. Det ordnar sig.

Ksenia på bilden - och med tanke på hur förskräckt den människan var för kameror är det en hemskt bra bild.

Men det är lugnt, välkomna

Antaglien är jag rejält dålig på att uppmärksamma saker, men idag var plötsligt allt med blogger på svenska - visserligen inga å, ä eller ö i känt format men fyrkanter fungerar fint.

Idag har jag lyckats skriva ned vad jag ska säga på måndagens redovisning. Samhällskunskapen som jag inte behöver ge järnet i går på mindre än en dag. Historian däremot blir aldrig färdig.

Och det negativa med att bo i hyresrätt avslöjades idag när jag i lugnan ro satt ute i solen (som den nördigaste av svenskar som bara mååååste ut så fort man ser minsta solstråle) när två män går rakt in i trädgården, säger hej och agerar som om de utför världens naturligaste drag. Jo, men hejhej. Ni har inte funderat över att jag bor här och mer eller mindre kunde gått omkring här spritt språngande naken - helt befogat? Som den blondaste av brunetter kan jag inte med att säga något heller, utan sitter där med min samhällskunskap och lyfter på ögonbrynet som det största agerandet. Men jag mår fint. Och för att bara för att få blanda in politik i det hela:

Fler borde få äga sina bostäder själva. Men jag är inte bitter.

Imorgon måste jag gå upp hiskeligt tidigt för att åka till Stockholm, eller någonstans i närheten av Fjollträsk (som Pirita skulle ha uttryckt det) ska jag befinna mig i helgen. Jag kan helt ärligt säga att jag har full förståelse för "Kära örebroare". Storledningsforum är helgens projekt. Låter oerhört exotiskt. Storledningsforum.

Skinande rent

Ibland slås man av sviter från något som inte kunnat anas under händelseförloppet, utan först efteråt - som nu.

Jetplan skulle kunna göra entré i min mun under de konstant åtekommande gäspningarna orsakade av tröttheten från dagens projekt: barmhärtiga flyttningsassistansens städservice. Eller ja, "städande av avverkat hem" kanske är mer lättolkat.

Av okänd anledning tycker ofta människor som passerat åldersgränsen 40 år att ju tidigare är desto bättre, att det på något sätt skulle gå effektivare om man får mindre sovmorgon. Logiken är förlorad, är det lov planeras inte en gå-och-lägg-dig-tid som avspeglar gå-upp-tiden. Ytterligare en sovmorgon uppoffrades alltså under detta lov och tillförmån för vad? STÄDNING!

Dock bör jag väl erkänna att jag inte gick upp förrän 09.30 - en tid som visserligen var aningen sen med tanke på att infinnandet i städobjektet skulle ske en halvtimme senare. Men ska man inte göra några förskönanden behövs inte mycket tid och tro mig - orange och röd kombination är ingen försköning.

Att en effektivitet skulle infinna sig då timmen var tidig var en tes som visade sig vara felaktig och inte var det på grund av mig i egenskap av tonåringen i städsällskapet utan snarare på grund av de kaffeförtärande väninnornas förmåga att klämma in fikapauser hur som helst.

Dagens lama ursäkt är att jag var yngst och därav hade minst erfarenhet av städande och därav också min kompletta oduglighet i att veta vad som skulle göras och inte.

När städandet av de andra ansågs vara färdigt var det en snabb runda på Ica som gällde för mors och min del. Det tog ett tag innan jag kom till insikt om att medan de andra doftade parfym hade jag, i bästa fall, en arom av Grumme tvättsåpa och, i värsta fall, en arom av unket. Men för att vara Ulricehamn var det otroligt oroväckande att jag inte kände igen en enda människa på Ica sedan tidigare. Det var bara den klassiska mannen med gula mössa som satt utanför på en bänk och spelade blockflöjt som hos mig kunde registreras som känd sedan tidigare.

Funeral Blues

Stop all the clocks, cut off the telephone
Prevent the dog from barking with a juicy bone
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come
Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message He is Dead.
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.

He was my North, my South, my East and West
My working week and my Sunday rest
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last forever: I was wrong.
The stars are not wanted now; put out every one
Pack up the moon and dismantle the sun
Pour away the ocean and sweep up the wood;
For nothing now can ever come to any good.

- W. H. Auden

Fettisdagen

I ärlighetens namn måste jag erkänna att om det inte varit för att jag varit mycket väl medveten om hur extremt bortskämd jag har verkat under de senaste blogginläggen hade jag skrivit ytterligare ett inlägg bestående av endast klagande över skolan. Men planerna har fått ändras.

Ebba har mig som förebild i kommande utskick och leendet jag får när jag tänker på det blockerar näst intill synen. Är det någon som kan få en på glatt humör i alla väder är det Ebba star.

När andra betalar för att få göra prov, gömmer jag mig framför en datorskärm för att glömma plugga. Glömskan vill inte infinna sig dock - och det kan ha något att göra med att böckerna ligger alldeles jämte tangentbordet.

"Du är så hemskt anti."

Nej, jag vet inte men nu är jag alltså "anti" då jag inte ville krocka in i en träpelare under kvällens gungande.